BVC

I torsdags var jag på BVC igen med älskade Aron! Han hade gått upp ytterliggare 190 g så då vägde han 4040 g, var 53,2 cm lång och hade ett huvudomfång på 37,2 cm. Hon tipsade mig om magdroppar som kunde hjälpa mot magknip, så 160 spänn fattigare blev jag men jag vet inte än om de hjälper. Bra skulle de vara i vilket fall som.

Igår julpyntade jag lite. Tänkte inte sätta fram tomtarna än, men när jag plockade bort allt rosa och lila från lägenheten såg det så tomt ut. ;) Mysigt är det iaf!

Förra helgen var mormor och morfar här, och träffade Aron. Deras första barnbarnsbarn hittills.

I veckan var vi hemma hos Gurli och Tomas en sväng och då lyckades lilla hjärtat kissa ner deras säng haha. Något som han brukar göra då och då. Dagen efter siktade han in sig på moster Linnea som skulle byta blöja, men träffade mig istället. ;) tvätt blir det mycket av, vill jag lova.



    

 




Kärlek!


Obeskrivlig lycka direkt efter förlossningen!


Vår älskling sussar sött!


Nybadad Aron med tuppkam. =D



Denna helgen är gammelmormor och gammelmorfar och hälsar på och det är jätteroligt! Igår var de hemma hos oss och tittade på lägenheten, och självklart också nytillskottet! :D Båda två höll honom, och alla tre verkade nöjda! :) Jag fick en fin blomma, och Aron fick en jättefin, stickad tröja bl.a.

Idag, om drygt en timme, ska vi åka hem till mamma och pappa och äta. Vi har hunnit bada Aron, som inte tyckte det var alls lika skönt här hemma som på BB. :( Jag måste köpa en badtermometer, jag tycker det är så svårt med temperaturen. I natt sov vi helt okej, det tog oss nog 2 timmar innan vi somnade, för han höll på och krångla. Han har bajsat grönt det senaste dygnet och jag läste att det kan bero på att han får i sig för mycket av den söta mjölken och för lite av den mättande. Så nu gör jag verkligen allt för att hålla honom vaken när jag ammar!

Gått upp i vikt, det har han! Vi var på kontroll på BVC igår, och då vägdes och mättes han. Han är nu 52 cm lång, med huvudomfång på 36,8. Han väger 3850 gram, alltså 420 gram mer än i söndags! Nästan ett halvt kilo vilket sköterskan sa var en helt perfekt viktuppgång! Många barn har ofta annars en svacka i vikten. Vi stötte på Carin också som var helt tagen! Jättekul att få visa upp sitt älskade barn. <3

Yes!

Ronny får tillbaka sin fasta tjänst så nu är vi äntligen nere på marken igen!

I förrgår var mamma här och beundrade sitt barnbarn. Hon hade med sin en mor-barn bukett som är jättefin! Det är en stor och en liten bukett som sitter ihop med några blad. Verkligen en jättegullig present!

I natt sov vi gott, Aron och jag. Alla andra nätter har jag fått sitta uppe timvis med honom innan han har somnat, men i natt var vi bara uppe och ammade i två vändor. Superskönt! Mina bröst börjar mjukna lite grann nu, men de är fortfarande gigantiska och ser hemska ut. :P Bröstvårtorna är såriga men det är sånt man får leva med. Aron är alla gånger värt det!

I eftermiddag kommer moster Linnea hit och hälsar på igen:) Roligt!

Skönt

... att Ronny är pappaledig denna veckan, det är verkligen guld värt! Brösten ömmar av att mjölkproduktionen tagit fart, och de är nu stora som... tja... känns som Pamela Andersson haha.

Magen är fortfarande mjuk men den är smal igen, har bara en liten liten bula kvar. Under graviditeten gick jag upp 17 kg, från 60 till 77. Dagen efter förlossningen vägde jag 70 kg, då var 3,5 kg bebis och 0,75 kg moderkaka borta - resterande 2,75 kilona fostervatten. Idag, fyra dagar efter förlossningen väger jag 65, så nu har jag bara 5 kg kvar. Men de kilona finns ju där av en anledning också, och det är viktigt för amningen.

Preliminärt har vi sagt att vår älskling ska heta Aron. Jag hade helst velat stava det Aaron men av ren enkelhet blir det ett A. Barnen ska ju själva kunna lära sig stava också.

   
   

Jag är KÄR <3

Världens lyckligaste mamma!

I torsdags, klockan 22.00 bestämde Ronny och jag oss för att vi skulle åka in till förlossningen. Värkarna gjorde inte så ont som jag föreställt mig och därför trodde jag inte att det var på riktigt, trots att det var fyra-fem minuter emellan. När vi satte oss i bilen tog det fart ordentligt och det började göra mycket ondare med endast 2,5 minuter mellan värkarna. 22.50 var vi inne på förlossningen och började en CTG-kurva för att mäta värkarna och bebisens hjärtslag. När jag blivit undersökt konstaterades det att jag var öppen 2-3 cm och livmodertappen var helt uppmjukad. I vanliga fall skickar de hem en då eftersom det ofta tar lång tid att öppna sig mer, men vi fick stanna kvar pga smärtan och den långa vägen hem. Runt klockan 4 hade jag enbart öppnat mig 1 cm till och fick då lavemang, klockan 06.00 kom barnmorskan åt så hon kunde ta hål på fosterhinnan och släppa ut vattnet. Då tog det fart. Jag fick en ny bästa kompis - lustgasen, och i takt med mitt eviga rännande till och från toaletten öppnade jag mig.

Allt är ett stort töcken, i vilken ordning saker hände har jag inte koll på, men jag vet att jag njöt otroligt av det varma badet. Akupunktur fick jag också vid ett tillfälle för att jag skulle försöka sova, men det lyckades inte - utan gjorde snarare ont. Med nålar här och var kan man ju inte ligga bekvämt direkt. En petidinspruta (morfin) fick jag i ena skinkan och tydligen gjorde den, i kombination med lustgasen, mig väldigt groggy. Klockan 10.00 hade jag öppnat mig 10 cm, men bebisen låg långt upp i förlossningskanalen, så det var en bit kvar. Jag hade extremt ont, hade aldrig kunnat föreställa mig den smärtan!

Klockan 13.00 fick jag krystvärkar, men min livmoder hade knappt någon kraft kvar, då jag inte hade sovit på ungefär 36 timmar. Jag fick känna på huvudet med handen och det gav mig extra ork att krysta. Ronny hjälpte mig att trycka hakan mot bröstet och när huvudet var halvvägs ute blev jag tillsagt att sluta krysta. Det stramade nåt så fruktansvärt och barnmorskans syfte var att huvudet skulle tänja ut bäckenet, så att jag inte skulle spricka. När jag äntligen fick krysta igen fick jag ut huvud och axlar och sen hörde jag barnmorskan säga:

- Amanda, öppna ögonen, du är mamma nu och nu ska du ta ut din bebis!

Med underkroppen fortfarande inuti mig, sträckte jag mig fram och drog ut min älskade son under armarna. Jag grät av lycka och en kärlek som jag aldrig känt förut. Min sons pappa kunde inte heller hålla tårarna borta och vi är båda två lyckligast i världen.

Att efter förlossningen få se hur platt magen blivit, hur stor moderkakan var och den lilla säcken som vår älskling bott i, i 9 månader - det var helt otroligt! Vilken upplevelse!

Det finaste i världen! <3


Söööt bebis!!!


Välkommen en liten pojke!

Efter 14 timmar föddes en liten pojke i dag, fredagen den 13 november kl 13.18. Han är 50 cm lång och väger 3530 g (nyblivna morfar vann tävlingen med sin gissning 3470 g). Jag som skriver det här är nyblivna och mycket glada mormor ;o) Amanda får själv berätta mer när hon kommer hem.

Ha en go kväll!

Vad är det här?

11.30 idag började jag få "mensvärk". Runt 13 blev den värre, och jag försökte duscha och sova bort den, men inget hjälpte. Vid 15 kom smärtor i stötar, kan det vara förvärkar? De gör inte så ont som jag föreställt mig så därför tror jag inte att det är riktiga. Sitter nu på varktimer.se och klockar värkarna som kommer med 4 minuters mellanrum. Ska rådfråga förlossningen om en stund...


Plugg plugg plugg

Idag har jag pluggat så mycket jag kunnat. Läst om spansk fonetik och fonologi - på spanska. Grammatik har alltid varit den tråkigaste delen av språk, och då att lära sig det på spanska gör inte saken lättare. Men peppar peppar ta i trä! Jag hinner iaf plugga lite till innan bebisen tittar ut, verkar det som. Och bra är ju egentligen det, eftersom jag har två tentor i början av december och två bokanalyser - och gud vet hur mycket tid man har på sig sen!

De senaste dagarna har jag fått extrem huvudvärk, vid tinningen. Som tur är så släpper den med panodil men man börjar ju undra vart den kommer ifrån? Imorgon är det torsdag och då är det alltså bara två dagar kvar till BF. Spännande - jag hoppas verkligen att vattnet går för mig, snacka om häftig upplevelse!

Igår ringde min söta mormor igen och frågade om jag hade värkar. Åh ska bli så kul när hon och morfar kommer hit och hälsar på! <3

Jag är riktigt julsugen nu, vill ha fram tomtar och ljusstakar, men VAD ska jag göra med vardagsrummet? Jag har ju ceriserosa kuddfodral och knappast råd att köpa röda... rosa känns inte så juligt. Det får kanske vara så ändå, detta året. Jag kommer åtminstone ta fram julgranen, trots att livslängden är kort när man har två katter.

Jag har börjat fundera... tänk vad förvånad jag skulle bli om det är en liten flicka i min mage? Jag har verkligen inte sett det som ett alternativ utan för mig så känns det bara som att det är en pojke. You never know...

Ikväll blir det förlossningskliniken och dagens andra portion fruktsallad. (apelsin, päron, banan) De senaste veckorna har jag haft en craving på fisk, tur att det är nyttigt!

Tisdag = Desperate Housewives

Igår var jag på kontroll hos barnmorskan.
Blodtryck: 125/70
Bebis hjärtslag: ca 137 slag/minut
Total viktuppgång under grav.: 16,5 kg (AJAJAJ!)
S-F mått: 37 cm
Övrigt: leukocyter i urinet

Carin och barnmorskestudenten Sandra var båda två imponerade över att magen inte spruckit, med tanke på att det verkligen ÄR bara bebis. Magen är stenhård, och därför är det omöjligt för mig att vara säker på när jag får sammandragningar. Oftast brukar det synas på magen eftersom den spänner sig.
Jag frågade om de kunde uppskatta vikten och Sandra sa 3434 gram och Carin var inne på mitt spår med minst 3700 g. Spännande!
Det är nu fyra dagar kvar till BF!

Igår kväll vid nio tiden fick jag någon slags energikick. Jag grunnade över vad jag skulle göra av den, antingen plugga spanska eller rensa avloppet. Gissa vilket det blev? Det var fruktansvärt äckligt, eftersom det inte ens var vårt eget smuts (förre hyresgästen hade inte rensat) men nu är det fräsch och fint! Efteråt var jag tvungen att duscha av mig den förre hyresgästen. Klockan tio, några frustrationstårar (fick inte ihop packningen rätt så det läckte) och tröstande Diva-kramar senare så var jag färdig. Idag ska jag ägna mycket tid åt spanskan - jag försöker vara positiv till det, men är orolig som bara den över tentorna i december.

Sen ska jag upp till Gurli och hämta mina zebratofflor idag. Det ska bli så kul, för jag tycker verkligen de är supersnygga och ser så sköna ut! Nuförtiden har jag ju ont i mina fötterna p.g.a. allt vatten - därför lever jag i mina foppatofflor... pinsamt jag vet.

Ikväll är ju veckans höjdpunkt med - Desperate Housewives!
Ta hand om er!

Nu är vi i v. 40!


GRATTIS PÅ FARSDAG PAPPA! <3

Sista graviditetsveckan, sex dagar kvar till BF! Har kännt av liiiiite lite sammandragningar, men absolut inte så att jag tror att det är på gång.

Igår var jag på Väla. Köpte lite födelsedagspresenter till Bastian, som fyller sju i januari. Sen köpte jag ett par stövlar till mig - tveksam till storleken däremot, för jag tyckte de satt bra i butiken men när jag kom hem så var de små! Kan det bero på vatten? När jag suttit ner hela kvällen hos Tina och Tamas och sen skulle gå hem, så var mina fötter megasvullna och det gjorde ont att gå. Tur då att man är höggravid nu, och inte under sommaren! En tröja köpte jag med och ett par rosettörhängen. (jag gillar ju rosetter)

Uträkning utgår från dagens datum: Sön 8 nov 2009.
Din graviditet startade Sön 8 feb 2009.
Din menscykel är ca 28 dagar
Du blev gravid ungefär Sön 22 feb 2009 (ägglossningen).
 
Du är på dag 274 av 280. (97,9%).
Du är i vecka 40.
Du har gått 39 fulla veckor och 0 fulla dagar (v39+0).
Du är i 9:e kalendermånaden.
Du är i 10:e graviditetsmånaden (lunarmånaden).
Du är i trimester tre.
Beräknat förlossningsdatum Lör 14 nov 2009
Du har 6 dagar kvar till beräknad förlossning.

Vecka 40

Kroppen: Förlossningstidpunkten är nådd och värkarna kan nu förväntas att börja. Det är vanligt att man som förstagångsföderska går över 40 veckor, man anses inte vara överburen förrän efter vecka 42. Skulle det dröja längre övervakas fostret noga och man blir ofta igångsatt. Exakt vad som gör att förlossningen startar vet man inte. Det är troligen barnet som sätter i gång den. Många funderar över om det är möjligt att sätta i gång förlossningen själv genom att springa i trappor eller äta speciell mat. Det finns dock inget sätt att själv tvinga i gång förlossningen, utan barnet kommer när det är klart. Förlossningen sätts bara i gång på sjukhuset om det finns någon medicinsk anledning, till exempel att du har högt blodtryck. Trycket från barnets huvud mot livmoderhalsen kan påskynda förlossningsstarten. Trycket gör att det utsöndras oxytocin, ett hormon som signalerar till livmodern att den ska dra ihop sig. När livmodern drar ihop sig allt oftare och starkare, trycks barnets huvud ännu mer ner mot livmoderhalsen. Den ger efter så småningom och börjar öppna sig.
Det kan hända att trycket blir så stort att fosterhinnan riskerar att spricka, vilket gör att fostervatten börjar rinna ut. Kontakta då alltid förlossningsavdelningen för vidare information och omhändertagande. Om man mår bra och inte fått värkar än kan man få åka hem igen.

Barnet: Fostervatten byts ut var tredje timma och produceras på nytt ända tills barnet är fött. Om det däremot finns mekonium i vattnet kan det vara en signal om att barnet är stressat eller inte mår bra och då får man stanna kvar för att kunna övervaka barnet.
Barnet är redo att möta omvärlden, 92 procent av alla barn föds mellan vecka 38-42.




Idag ska Ronny, Anders och Leif iväg och spela en stund. Sen ska vi hem till Gurli och fira att Robin fyller sjutton på tisdag, och efter det ska vi ha möte med Bastians andra föräldrapar...


Kickboxing-baby!



Igår kände jag mig lite konstig i magen. Tittade ner och såg att bebisen försökte ta sig ut, dock inte den naturliga vägen. ;) Det häftigaste på klippet händer under första sekunderna, resten är ingenting.

Har dessutom laddat upp en magbild från förra veckan, men den får vänta. Ska ändå ta en ny imorgon.

Fick nyss syn på ett schema jag inte sett förr, över spanskan. Jag har två prov i december :S På det har jag två bokanalyser och en massa grammatikövningar. Scheisse. Nu blir det till att plugga hårt!

Klockan 8.00

Sitter framför datorn (såklart) och dricker hallonbladste. Tänkte jag skulle testa om det ger någon effekt, om inte annat är det ju bra mot förkylningen. Lite bättre har jag blivit, men långt ifrån bra.
En läskig sak är att så fort jag cyklar någonstans, eller går mycket, så värker det i mina lår och jag får blåmärken. Har det med den ökade blodmängden att göra tro?

Vi gick inte till föräldragruppen igår, vi blev portade p.g.a. förkylningarna, vilket jag förstår. Carin, min barnmorska, sa till mig i telefon att bädda ner mig under en varm filt, dricka te, och bara fokusera på mig själv.

Bastian kom hem från skolan en timme tidigare än han skulle. Han skulle egentligen lekt med Emil efter skolan men det blev inget med det, för bastian hade ramlat och slagit sig så knäet var svullet. Ronny slutade tidigare för att han skulle kunna åka upp och hämta honom, och ta honom till sjukstugan. Det var ingen fara med knäet konstaterade de, och de kom hem igen. Under kvällen så såg Bastian noga till att ojja sig och halta så fort han såg att vi tittade. När han skulle med sin pappa till affären började han springa och hoppa, vilket Ronny så klart ifrågasatte och då fick svaret: Ja men det gör inte ont när jag springer eller hoppar... (?)
Barn är barn.

Idag ska jag sitta en stund med spanskan - en skrivuppgift om mitt "favoritställe" som ska vara inne den 27 november. Har skrivit halva och hoppas på att bli klar idag så jag kan börja med uppgifterna som ska vara inne i december. Vill få så mycket som möjligt gjort innan den lille kommer!


Klockan är nu 11.42 och jag har blivit färdig med spanskauppgiften. Skickade även in den och skrev i mailet att det inte är säkert jag kan skicka in den när "slussen" är öppen, beroende på om jag är hemma eller på BB. Så nu är det gjort och det känns superskönt!

Igår åt vi fiskgratäng till kvällsmat och det är numera en av mina favoriträtter - supergott och ganska nyttigt! Det blev mat över och det ska jag ta itu med nu, har jag tänkt. Sen ska jag försöka vila en stund, så jag orkar med dagen. Ronny och David ska antagligen iväg och spela airsoft ikväll, och hämta Ronnys mobil i 3-butiken.

Inatt drömde jag att spelade fotboll och handboll igen - åh vad jag längtar!

Imorgon

... ska vi på det sista mötet med föräldragruppen. Då kommer försäkringskassan dit och informerar. Jag är inte mycket för försäkringskassan, men tyvärr så är det ju viktigt.

När vi var på Gekås sist så köpte jag en kort mysig rosa morgonrock, eftersom det jag har är jättevarm ibland. Så nu har jag en varm och en lite svalare. Och nu har jag hittat ett par innetofflor som är beställda. Gurli beställer mycket från Halens.se så jag bad henne beställa dessa så vi kan dela på frakten istället. Jag tycker att de är skitläckra - verkligen min stil :D Hoppas bara de kommer till användning - de matchar iaf morgonrocken och kommer sticka ut på BB. (haha)

Idag har det regnat, och varit grått och trist. Jag är förkyld och har haft huvudvärk hela dagen, får hoppas det släpper snart! Men hellre att jag är förkyld än att Ronny är det. För de är stenhårda på att papporna inte får vara med vid förlossningen om de är minsta lilla förkylda nu. Så är det åtminstone i Halmstad. Mardrömsscenariot skulle ju vara att föda ensam, eftersom man inte får ha någon annan med sig p.g.a. svininfluensan.

Suck... men det blir nog bra! Tror inte det är på gång än på länge! 12 dagar kvar till BF hur som helst!


Yoss

Igår kväll var jag och Ronny på Yoss i stan och åt. Jag åt tonfisk med chili och lime sås till ris, och Ronny åt oxfile med pepparsås och potatisgratäng. Hans mat var mycket godare än min, jag kände bara chili-smaken. Men till efterrätt tog han irish coffee och jag vit chokladmousse med knäckflarn och exotiska frukter - supergott!

Under tiden var Bastian hos sin farmor.

Idag har vi gått in i v. 39 och jag har börjat packa bb-väskan lite smått. Jag är långt ifrån färdig, men det känns som att jag har mycket tid på mig.

Vi ska åka till Gryteryd en sväng i eftermiddag tillsammans med Ronnys systrar Stephanie och Yasmine. Det är minnesgudstjänst för Jonny, och vi hoppas på att hans farmor kommer dit, då de nästan aldrig träffas.


RSS 2.0