Man tänker alltid: Det händer inte mig.

Vi hade bokat biljetter till the Dark knight och bord på wild west steakhouse - de hade fixat barnvakt. Strax innan fem körde vi in framför deras hus och hämtade upp dem. Allt flöt på bra. Ronny och jag åt dagens enda mål dittills . lättsaltade potatischips. I rondellen mellan Rejmes och Torup kom vi i ca 20 km/h. Bilen framför oss tvärbromsade. Jag spjärnade emot med benen, sträckte ut armarna framför mig och blundade hårt. PANG! sa det, sen satt vi i röven på en King Cab.

En cyklist hade cyklat ut mitt i rondellen och tvingat föraren framför oss att panikbromsa, vilket resulterade i att vi nu måste lägga ut ca. 22 000 kr för att reparera bilen, som vi har 50 000 kvar att betala på. Förjävligt känns det - att bara cyklisten hade varit fem m. längre bort så hade ingenting hänt. Det värsta av allt, är att det i lagen står att det är vårt fel. Det suger. Det suger riktigt hårt.

Alla klarade sig bra. Fyra chockade passagerare i vår bil. En oskadd, höggravid Tina, en oskadd Tamas och en oskadd Ronny. Kvällen spenderades med att tycka synd om oss själva hemma hos dem. Jag tror inte riktigt chocken har släppt än.

Vad som händer nu, det vet vi inte. Får kolla upp vad vi får för den på skroten och exakt vad det kostar att laga den.

Världens bästa pojkvän - Ronny Kallas. <3